Är ögonoperationer farligt?

Här kommer svar på de vanligaste frågorna om riskerna med ögonoperation och vilka risker som finns vid de vanligast förekommande ögonoperationerna. Det hade varit önskvärt om det fanns en undersökning från exempelvis Socialstyrelsen med information om risker vid olika typer av ögonoperationer, men någon sådan finns inte. Vi har samlat in information från olika undersökningar och intervjuat ögonläkare.

Kan man bli blind vid en ögonoperation?

En av de vanligaste frågorna som kommer till Ögonfakta är om man kan bli blind vid en laseroperation eller annan typ av ögonoperation för att få bättre syn. Denna fråga är naturlig för vem vill göra ögonoperation om risk för att bli blind finns. Vi kan inte finna något känt fall i hela världen där någon gjort en ögonoperation för att få bättre syn och som resulterat i att personen blivit blind. Det händer i sällsynta fall att resultatet av operationen inte blir så bra som man förväntat sig. Därför är det viktigt att försäkra sig om vid val av ögonklinik att välja en som är seriös och som erbjuder kostnadsfri synkorrigerande operation i det fall att operationen inte blir så bra som är tänkt. Ögonfaktas svar på frågan om man kan bli blind av ögonoperation är att det teoretiskt går att bli blind av en ögonoperation, även om det inte finns några rapporterade fall.

Vad är risken att bli blind vid ögonlaseroperation?

Många hävdar att detta aldrig skett. Andra säger att det finns en risk. En engelsk forskargrupp som hävdar att det finns en risk, de har gjort följande beräkning avseende risken att bli blind. Risken är 1 på 5 miljoner vid en ögonlaseroperation. Skall man jämföra denna risk med annat är risken att bli blind väldigt liten. Exempelvis är risken för att bli blind av kontaktlinser 34 gånger större. Även risken att dö av att falla ur sängen större, 1 på 2 miljoner.

Vilka är de vanligaste riskerna vid ögonoperation?

Även denna fråga tillhör de vanligaste frågor som kommer till Ögonfakta, vilka är riskerna vid ögonoperation. För att svara rätt på denna fråga behöver man se på vilken typ av ögonoperation man skall göra och svara specifikt för varje operationstyp. Skall man vara generell så innebär alla kirurgiska ingrepp en risk för komplikationer. Det positiva med ögonoperationer är att efterhand har resultaten blivit bättre. Anledningarna är att utrustningen som används vid ögonoperation har vidareutvecklats och att större erfarenhet erhållits. Vid en del operationer blir inte resultatet som förväntat. Vanligast är detta vid väldigt stora synfel och ofta kan ögonläkaren förvarna om detta före en operation. Går inte operationen som tänkt, gör man en korrigerande operation. Denna ingår hos nästan alla kliniker utan kostnad. Vilka risker som finns vid olika typer av ögonoperationer kommer längre ner.

Risker vid ögonlaser - generellt

Ögonlaser är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika typer av operation. Det som är gemensamt för flera typer av ögonlaser är att synfel blir åtgärdat genom att polera en del av hornhinnan med laser enligt Wikipedia.

Några procent som gjort en laserbehandling behöver göra en kompletterande laserbehandling för att finjustera resultatet. Denna åtgärd är vanligast bland de som har stora synfel.

Du kan minska risken för att ögonoperationen skall gå dåligt!

Det går att påverka så att din ögonoperation slutar med ett bra resultat, även om någon komplikation inträffar.

En orsak till att ögonoperationer kan resultera i betydande problem är att en infektion uppstår. För att minimera risken för detta är det mycket viktigt att du noga följer de råd du får i samband med operation.

I det fall att något efter ögonoperationen inte blir som planerat, vänta inte med att kontakta ögonkliniken där du gjort själva operationen. Vissa problem som kan uppstå skall man inte vänta med att behandla.

Får man efter operationen biverkningar som till exempel ljuskänslighet, torra ögon, skuggeffekter och ljusringar runt ljuskällor är detta ganska vanlig och i de allra flesta fall övergående.

Operera bägge ögonen vid samma tillfälle eller vid två olika?

Vad som är rätt eller fel i denna fråga finns det många åsikter. Men för vissa typer av ögonoperationer opererar en del läkare bägge ögonen vid samma tillfälle, medan andra opererar ett öga i taget vid olika operationstillfällen. Det skiljer sig vanligtvis mellan olika typer av operationer om man opererar bägge samtidigt eller vid två olika operationstillfällen.

Vad händer om man råkar röra på huvudet under laseroperation?

En annan vanlig fråga är vad som händer om man råkar titta bort eller röra på huvudet under laseroperationen. I lasern finns en inbyggd eye-tracker-funktion. Lasern följer ögats rörelser och om du tittar bort eller rör på huvudet så stannar lasern. Lasern går inte igång igen förrän ögat/huvudet är stilla igen.

Gör det ont att göra en ögonoperation?

Själva operationen gör inte ont eftersom ögat är bedövat med ögondroppar. Det gör normalt inte heller ont efter operationen, men det skiljer sig en del mellan olika ögonoperationer. Vid laseroperation av typen FS-Lasik och vid linsbyte får patienten normalt inte ont, i varje fall inte någon större smärta. En del patienter känner en form av skav i ögat och detta kan mildras med receptfria droppar. Men det finns operationstyper där man får ont efter operation. Det är LASEK och Trans-PRK, här försöker man minska smärtan med ögondroppar och tabletter.

FS-Lasik risker

FS-Lasik är världens vanligaste ögonlaseroperation. Andelen lyckade operationer efter FS-Lasik är enligt flera rapporter ofta runt 96 %. De vanligaste problemen som uppstår efter operation är torra ögon, sämre mörkerseende och dubbelseende. Detta är besvär som vanligtvis försvinner efter ett par månader. Vissa personer upplever att ljuskällor får en ljus aura runt sig. Även dessa problem försvinner normalt, men för vissa kan problemet kvarstå.

Andra väldigt ovanliga biverkningar (mindre än 1 person på 100) är det blir ett veck i hornhinnefliken. Själva operationen går till så att en tunn flik skapas i ögat, fliken viks och används för att forma vävnaden med hjälp av laser. Vanligtvis påverkar ett sådant veck inte synen. Detta problem är vanligast för personer med kraftig närsynthet. Men det är något man får hålla kontroll på, ibland börjar ytceller växa under fliken. I det fall att vecket orsakar en synstörning gör man en korrigerande operation där man "lyfter på locket" och omplacerar det.

Lasek risker

Lasek är en populär ögonlaseroperation där man använder laser för att slipa på hornhinnan. I de vetenskapliga rapporter vi tagit del av ligger andelen lyckade operationer på mellan 93,4 - 99,7 procent, i genomsnitt närmare 97 procent. De problem som oftast rapporteras är sämre mörkerseende, dubbelseende, torra ögon och ljuskällor som får en ljus aura runt sig. Dessa problem försvinner för de flesta, men kan kvarstå. Andra ovanliga symptom är haze, där man upplever en form av "dis/dimma", som normalt inte ger sämre syn. Färre än en på tusen får problem med att detta och följden blir att synen blir sämre liksom andra ovanliga problem som återkommande sår på hornhinnan och torra ögon som inte vill bli bättre.

Trans-PRK (även kallad nocut, no-cut, no touch m.m.) risker

Trans-PRK är en metod som många använder vid stora synfel eller då personen har tunn hornhinna. Exempelvis är operation inte möjlig med FS-Lasik om man har en tunn hornhinna. Då kan Trans-PRK vara en möjlig metod. Det finns några likheter mellan Trans-PRK och FS-Lasik. En viktig skillnad mellan metoderna är att vid Trans-PRK använder man laser för att lösa upp hornhinnans yttersta lager i stället för en alkohollösning som vid FS-Lasik.

Läkningstiden är längre och mer smärtsam jämfört med FS-Lasik. Smärtan varar vanligtvis i 2-3 dagar efter operation men minskar via smärtstillande tabletter och ögondroppar. Efter operationen är ögonen ofta rinniga och ljuskänsliga, detta brukar gå över efter några dagar. Synen blir ofta suddig varför merparten stannar hemma första veckan efter operationen. Synen blir gradvis bättre och brukar vara stabil runt 12 veckor efter operationen.

När vi läser vetenskapliga rapporter om andelen lyckade operationer så ser vi stor skillnad mellan rapporterna. Merparten av rapporterna anger en procentsats på lyckade operationer på mellan 91 - 97 %.

Andra biverkningar än ovan nämnda som vissa upplever efter operation är skuggeffekter eller ljusringar samt torra ögon. Dessa biverkningar går normalt över. Färre än en på hundra upplever "disig" syn eller sår på hornhinnan, dessa går också normalt över. För färre än en på tusen kan dessa besvär kvarstå.

RLE risker

En RLE-operation brukar jämställas med en gråstarroperation eftersom de utförs på samma sätt. Gråstarroperationer räknas som en av världens säkraste operationer, men även här kan problem uppstå. Själva operationen går till så att man byter ut ögats egen lins mot en lins anpassad efter ditt synfel.

Operationen tar normalt runt 15 minuter och det gör inte ont. När operationen är klar får patienten antibiotika lokalt i ögat för att minska risken för infektion. Vanligtvis är ögat ljuskänsligt direkt efter operationen. En fördel med denna operation är att läkningstiden är kort och synen är normalt bra redan dagen efter operation.

Vissa kan efter en RLE-operation behöva komplettera med en laserbehandling, ofta på grund av att hinnan bakom den konstgjorda linsen blivit disig. En laserbehandling korrigerar detta. I genomsnitt 5 % av de som gjort RLE-operation behöver göra en liten korrigerande laserbehandling. I enstaka fall byter man ut den gamla linsen till en ny.

Efter en RLE-operation upplever en del personer reflexer runt ljuskällor, andra ljuskänslighet, ett försämrat mörkerseende eller skav, men dessa symptom försvinner oftast med tiden. En del upplever att synen är dimmig eller att man ser mörka prickar. Vid användning av trifokala linser är det färre personer som får reflexer runt ljuskällor än vid multifokala linser.

Ungefär en av hundra som blivit opererade får en svullnad vid gula fläcken. För cirka en av hundra som är extremt närsynta eller översynta finns en ökad risk för näthinneavlossning som går att operera.

Som tidigare nämnts räknas RLE-operation som en av de säkraste man kan göra. Andelen personer som råkar ut för att synen blir sämre än bättre är runt en på 10 000.

ICL risker

En ICL operation innebär att man får en extra lins i ögat framför sin egna lins. I praktiken går operationen till så att ett litet snitt görs vid sidan om hornhinnan. Via ett specialinstrument placeras linsen framför ögats egna lins. Många tycker om denna metod, fungerar inte operationen kan man ta ut den extra linsen, alternativt ersätta den med en ny.

Operationen sker med lokalbedövning och tar normalt 15-20 minuter. Operation och tiden efter operation är för de flesta smärtfri. En del patienter upplever efter operationen någon form av skav, ljusfenomen eller ögontorrhet men detta är normalt övergående. Ögondroppar skall användas 3-4 veckor efter operation.

I det fall att synen inte blir så bra som planerat, kan en mindre ögonlaserbehandling normalt rätta till problemet.

En procent av de patienter som blivit opererade med ICL har utvecklat gråstarr tidigare än förväntat med tanke på ålder. Eftersom risken för gråstarr är större hos patienter över 45 - 50 år, rekommenderar flera kliniker inte ICL-operation till personer över denna ålder.

Efter en ICL-operation har det förekommit att enstaka patienter har fått tryckstegring i ögat, andra problem med ljusfenomen eller skuggeffekter vid mörker. Enstaka patienter har även behövt byta lins p.g.a. felaktig styrka eller för att linsen är för lång eller kort.